Östängs gård

En gård för omställning

Bilder från ovan

Ylvas bror Ulf kom på besök tillsammans med sonen Otto. Ulf arbetar som fotograf och var ute på jobb. Vädret var fint så han passade på att ta några bilder med sin drönare.

Ur den här vinkeln syns det att de nyetablerade odlingsbäddarna har ökat arean betydligt.

Kålnäten är en förutsättning för att inte få kålen uppäten. Kålfjärilarna är aktiva så vi vill ha kålen otäckt så kort tid som möjligt.

Otto gillar Östäng så mycket att han ska komma tillbaka och wwoofa tillsammans med en kompis. Här ligger han och njuter av platsen.

Sedan gick han.

Snälla vänner

Igår hörde min vän och före detta kollega Milú av sig och frågade om vi idag ville ha hjälp av henne och hennes två döttrar. Det säger man ju inte nej till så idag har vi varit fem som jobbat. Eller egentligen sex för Jonas kom hem efter jobbet i stan och gick ut och jobbade direkt.

Förutom att det är mycket trevligare att vara många som jobbar så blir det också väldigt mycket mer gjort.

Jag och Karl började på morgonen med att lägga ut tidningar och köra ut flis till en av gångarna i odlingen. Jag har inte planer på att det ska bli flis i alla gångar mellan bäddarna men jag vill ha några flisade gångar längst bäddarnas kortsidor för att slippa att kvickroten kryper in.

När de andra anlände så skördade vi två bäddar lök, zucchini, gurka, vitkål, spetskål och broccoli. Milú och Karl tog upp löken och la i backar.

Sedan sköljde och knippade Klara och Hanna 34 knippen som ska lämnas ut i grönsakskassen på REKO-ringen i morgon.

Vi tog hand om fiberdukar som blivit liggande mellan bäddarna. Det har helt enkelt varit för regnigt för att kunna ta in dem. Nu kunde vi breda ut dem på gräset och de torkade ganska snabbt i vinden och solen.

När all lök var skördad rensade Karl gångarna med hjulhackan.

Hanna och Milú rensade i bäddarna och där sådde vi sedan sockerärtor och dill.

Zucchiniplantorna har börjat leverera men än så länge är det måttlig skörd. Snart får man passa sig så man inte missar någon som växer sig för stor.

Det är inte på något sätt så att alla bäddar är ogräsfria och inte heller så att all återplantering är gjord men efter en sådan här dag så känns det som om vi inte kommer att förlora greppet i år heller trots att vi inte haft några wwoofare förrän nu. När det dessutom är så att vi får sätta stopp på beställningarna på REKO-ringen för att vi inte har grönsaker nog att fylla fler kassar så känns det som om det kommer bli ett bra år. Än så länge är det mycket som inte är klart så för varje vecka som går kommer antalet kassar vi kan leverera att öka.

Fårhusgolv

Igår kom han – årets första wwoofare – Carl från Göteborg. Vi satte honom på ett skitjobb direkt.

Han och Jonas har rivit ut gamla golvet i fårhuset. Det har bestått till hälften av betong och till hälften av brädor. Betongdelen har kollapsat helt och är full av sprickor och hål och bräddelen går sönder varje gång vi gödslar ut ströbädden. Varje år är det någon planka som måste bytas. Det har blivit mer och mer irriterande och nu har vi bestämt oss för att riva ut alltihop och gjuta ett nytt golv på hela ytan.

Efter djurskötseln på morgonen gick de loss på bräddelen.

De flesta brädorna lossade rätt lätt då de satt med rostiga spik. De nytillkomna brädorna däremot var skruvade men skruvhuvudena hade ätit sig in i brädan så de var inte lika lätta att få loss.

Sedan var det dags för det kollapsade betonggolvet. Det lutar inåt mitten och där har det spruckit upp så till att börja med var det bara att plocka upp bitarna som var lösa.

Det visade sig att de hade gjutit betonggolvet ovanpå ett brädgolv. Inga rediga plankor utan smala tunna brädor. De hade naturligtvis ruttnat sönder och därför hade mitten fallit ner. Under betonggolvet hittade vi också en grävlinggång.

Golvet är tydligen gjutet 1975 av B-OT vilka eller vem det nu kan vara.

När de lösa bitarna var borta var det bara att gå loss med slägga och spett.

De tjockaste delarna fick tas med vinkelslip.

Eftersom vår släpkärra är full med flis som ska ut i gångarna i morgon så fick det bli en hög utanför som vid senare tillfälle ska transporteras till tippen.

Skönt att ha kommit igång med det här. Bara resten kvar…

Säsongspremiär för Nolbygårds Matmarknad

I lördags var det dags för årets första matmarknad på Nolbygård. Det var väldigt trevligt att vara tillbaka och träffa alla gamla och nya kunder. Många som blev våra stammisar förra året var tillbaka i år. Man blir väldigt glad när människor berättar att de längtat efter våra grönsaker.

En kvinna som handlade i lördags träffade jag även i söndags och hon berättade att sallaten var slut innan de kom hem för hon hade ätit upp den i bilen. Sådana berättelser blir man glad av.

Nolbygård är en vänlig plats! Den stora trädgården är verkligen en oas där människor fikar länge.

Lasses fantastiska ekologiska bullar och kakor går inte av för hackor och både människor och medföljande hundar blir väl omhändertagna. Vi trivs där!

Vi kommer att finnas på Nolbygård alla lördagar till och med september månad. Det är en lång period men vi tycker att det fungerar väldigt bra. Vårt utbud av grönsaker varierar över tid och det finns nästan alltid något som gör kunderna glada som fina kålrabbi eller tidig spetskål.

I år kommer vi för första gången även att kunna sälja slanggurka och tomater (om inget händer) och det ser vi verkligen fram emot.

Nolbygårds Matmarknad har ett brett utbud. I lördags kunde man handla bröd, kakor, mjöl, lammkött, korvar, kolor, knäckebröd, gluten-, laktos- och nötfritt bröd och bakverk, honung, oliver och grönsaker. Utbudet varierar från lördag till lördag men några säljare är med varje gång.

Clary och Roland Sollerhed kommer någon gång varje säsongsstart med sin fina franska bil och sina franska oliver som är något utöver det vanliga. Sedan försvinner de tyvärr över sommaren för att åka ner till sin olivgård i Frankrike och skörda mer oliver. I augusti är de tillbaka så missade ni dem i lördags så får ni ge er till tåls tills dess.

Åkatorps skafferi kommer med korvar och lammkött. De har varit med nästan varje gång sedan marknaden startade och du kan nästan utgå ifrån att de finns på plats.

Knäcketanten är en av våra stammisar. Hon bakar väldigt goda knäckebröd som brukar ha en strykande åtgång så man bör komma tidigt.

Lena och Liam från Köksträdgården i Mölnemad brukar finnas med med sina grönsaker men nu har Lena fått ett kök godkänt för livsmedelsproduktion så nu satsar de stort även på förädlade produkter. Först ut är de godaste kolor jag har smakat. Helt utan ”gruskänsla” som tyvärr är allt för vanligt bland småskaligt producerade kolor. Jag rekommenderar framför allt kaffe och brynt smör men det finns möjlighet att provsmaka så du kan hitta din egen bästa smak.

Brobacka vedugnsbageri kommer med kakor och bröd. Deras bageri ligger strax utanför Alingsås mot Borås och de har också öppet hemma på gården. De kommer inte varje gång men är ganska stadiga besökare.

Och så har vi årets nytillskott. Lépicerie som drivs av Johanna och Gerome från Hemsjö. De kommer ifrån Alsace och serverar specialiteter därifrån. Pizzaliknande väldigt tunna bottnar med goda ostar och annat gott på.

Det var en varm premiärdag på Nolbygård men Johanna och Gerome hade det nog värst där de stod i sin mycket fina plåtvagn med en ugn som håller 400 grader. Humöret var dock på topp och maten de skapar är väl värd ett besök bara den.

Har ni inte besökt oss på Nolbygårds Matmarknad än så är det faktiskt ett utflyktsmål som är värt en resa. Starta gärna dagen på Alléloppisen nere i Alingsås som vi var med och startade upp för några år sedan. En enorm loppmarknad där privatpersoner ställer upp sina bord och säljer överblivna saker. Fortsätt sedan upp till Nolbygård och besök oss på marknaden. Smaka på maten och ta en fika hos Lasse! Varje lördag till och med september.

Öppen gård under Tusen Trädgårdar

Tack alla trevliga människor som har besökt oss idag. Tack Richard för att vi fick låna din åker till parkering. Det gjorde att vi inte hade några bilar som körde in på gårdsplanen och det bidrog definitivt till att hela arrangemanget kändes trevligt. Det kom folk, mycket folk. Vi har inte någon riktig koll på hur många som var här men vi uppskattar att det var över 350 personer. Många var här för loppisen men ännu fler var här för odlingen.

Vi hade fullt upp hela tiden så det blev inte mycket fotat tyvärr.

Jonas höll mestadels till i skogsträdgården och förevisade minikiwi, mullbär, sishuanpeppar, valnöt och alla andra växter vi har där. Det visade sig att flera besökare hade kommit bara för att titta på sishuanpepparbusken.

Jag höll mest till i odlingen och där var intresset stort för mördarsniglarstrategier, ogrässtrategier och grönsaker i största allmänhet.

Maria, vår granne, skötte om gårdsbutiken och där var det kö mest hela tiden. Spetskålen och löken gick bäst och fick skördas igen och igen men mycket annat gick också åt.

Allra flest besökare hade Ina i caféet där det var så stor åtgång på hembakat och kaffe så det som var förberett inte räckte till trots att hon bakat mängder med morotskakor, kladdkakemuffins, chokladkakor, chokladbröd och annat. Efter några timmar fick vi ersätta henne i caféet så att hon fick gå in och baka mer. Problemet var bara att äggen var helt slut i affären så vi fick gå upp och stjäla ägg under hönorna för att det skulle räcka till bak.

Anne skötte loppisen och där gjordes många fynd. Vi har mycket loppisgods kvar så vi får nog ha öppet i loppisen fler dagar i sommar.

Så många trevliga samtal och så mycket trevliga människor! Folk gick runt bland djuren och satt och fikade i trädgården och det verkade som om de flesta hade det trevligt.

Det känns verkligen bra att kunna öppna upp gården så här ibland. Vi kommer att göra det fler gånger. Välkomna då!

Tusen trädgårdar, loppis, café och gårdsöppet!

På söndag är ni alla välkomna! Vi har avsatt en hel åker för parkering eftersom det var vårt största problem sist vi hade öppen gård. Vår snälle granne Magnus har lovat att vara parkeringsskötare under dagen. Han kommer också att kunna svara på frågor om Alingsås Mobila musteri som finns för visning.

Själv har jag tänkt att hålla mig i odlingen för att prata med de som är intresserade av grönsaksodling. Jag tänker att jag nog får berätta om mördarsniglar, bredgrep, såmaskin, odlingsplanering, ogrässtrategier, gödsling och mycket annat.

Jonas tänker hålla till i skogsträdgården för att visa valnötsträd, mullbär, sishuanpeppar, blåbärstry, minikiwi och så bikuporna förstås som står alldeles intill.

Vår dotter Ina är en hejare på att baka och kommer att öppna tillfälligt café med morotskaka, kladdkakemuffins, chokladbröd och mycket annat gott.

Vår snälla granne Maria kommer att hålla till i gårdsbutiken och sälja grönsaker. Det finns förvånansvärt mycket att skörda redan, så det kommer att finnas grönkål, salladskål, spetskål, lök, vitlök, sockerärt, betor och kanske till och med någon zucchini och broccoli.

I ladan kommer min syster Anne att ha hand om vår tillfälliga loppis som ser ut att bli riktigt bra.

Nu har SMHI dessutom tagit bort regnet med behållit en ”lagom temperatur” så det kommer att bli en kanondag för en utflykt till Östängs Gård.

Vi kommer att släppa in ett rimligt antal människor på loppisen och i gårdsbutiken och uppmana alla att hålla avstånd utomhus. Vi har några hektar att sprida ut oss på så vi borde få plats även om det kommer många.

Mignonankor – igen

Ni som följer vår blogg vet att vi saknar våra mignonankor och att vi är tämligen skeptiska till våra myskankor. Ända sedan våra mignonankor försvann har vi letat efter nya. Jonas har ringt mängder av telefonsamtal och letat på nätet utan att få napp.

Men idag kom de hem – våra nya fina mignon. Vi ville helst ha vita men vilken färg som helst fick duga i detta läge.

En vit blev det i alla fall.

Vi har gjort i ordning en liten hage av kompostgaller där de ska få bo de första dagarna så de vänjer sig vid sitt nya liv.

De är bara två månader gamla och vi är dels lite oroliga för vad Gerben och Gunilla ska tycka och dels för att det ska komma någon fiende ovanifrån.

Vi vet inte kön på dem än men några av varje sort borde det vara när vi fick sex stycken. Än har de inte ätit någon snigel men Jonas kom å andra sidan inte hem med dem förrän klockan nio ikväll.

Det är mycket lätt att bli förtjust i dessa små ankor!

Mördarsniglar rullade i kornkross

Gerben och Gunilla har varit en besvikelse. Myskankor är kända för att äta mördarsniglar och lägga många ägg men våra två spenderar dagarna stående still på samma ställe. Här äts inga sniglar och läggs inga ägg. Vi skulle ljuga om vi påstod att de där två är våra favoritdjur på gården.

Sedan någon vecka tillbaka har vi ställt matskålen längre och längre bort så de varit tvungna att gå en bit för att äta. De har därmed blivit något mer rörliga men deras inhängnad är full av mördarsniglar så det verkar inte som om de har fattat sin uppgift.

Idag när jag kom ut var matskålen tom och de följde mig dit vilket de inte brukar göra. De verkade hungriga så jag tog en mördarsnigel och la i skålen och hällde lite kornkross över. Gerben attackerade först. Tog mördarsnigeln och lyfte ur den ur matskålen och la den vid sidan om.

Jag la tillbaka den i skålen och hällde ytterligare kornkross på den men inte mer. Då gick Gunilla fram och åt först upp kornkrossen runt snigeln men tog sedan även snigeln och mumsade i sig.

Eftersom vi inte har brist på sniglar gick jag raskt och hämtade tre till och hällde kornkross på och då kom även Gerben och tog en snigel. Han såg måttligt road ut. Det verkade inte smaka speciellt bra men när väl första snigeln slunkit ner så tog han en till och Gunilla den andra.

Jag gick och hämtade ytterligare fyra och la i skålen utan att hälla kornkross på och även de gick ner. Sedan fick de rejält med kornkross utan sniglar som belöning.

Kanske finns det hopp.

Lite hö – mycket regn

Vädret under våren har varit lite blandat. Först var det svalt. Sedan kom det lite för lite regn. Eller egentligen, alldeles för lite regn. Hur som helst så har gräset inte vuxit bra. Det som skulle bli hö har sett lågt och klent ut men vi ville inte vänta för länge. Det känns som att vi har en liten press på oss att inte slå våra små vallar för sent. Proteinhalten sjunker ganska snabbt så även om volymen blir större så kan näringsvärdet minska.

Väderprognosen såg bra ut så vi satte igång. Först slog vi med ett nytt rotorslåtteraggregat. Inte nytt, men ett fint begagnat. Vårt förra var bra ända tills det inte fungerade. Att ta isär ett rotorslåtteraggregat kräver tid och kunskaper. Säkert några specialmaskiner med. Så det ska säljas som reservdelar.

Sedan skulle höet luftas med den gamla kombivändaren som numera inte är betrodd med att lägga strängar. Efter tre luftningar och intensiv sol med torr luft var det torrt. Efter det bytte vi till sidoräfsan eller vad den kan heta för att göra strängar.

Till sist var det dags för självlastarvagnen. Jag glömde att ta bilder under de första momenten. Tiden var knapp.

Men så här såg det ut när de första stråna med hö lastades på kärran. Inte mycket att se, dels för att jag höll kameran för högt, dels för att det inte är mycket att se.

Efter det så körde vi vår nya rutt genom lagården, lastade av mitt på golvet och lät hö-klon lyfta upp det till höloftet.

Efter att första lasset var hemma var det dags för lunch. Hö-jobbet hade pågått i två och en halv arbetsdag.

Då mörknade himlen snabbt och det började regna. Det var igår. Idag har det regnat kraftigt och resten av höet är genomblött. Det har sjunkit samman och ser inte roligt ut.

Förmodligen kan vi sprida ut det igen, lufta några gånger i rätt väder, sedan stränga och hämta in det. Eller så sprider vi ut den klena höskörden och låter näringen återgå till marken. Det är hög aktivitet så här års. Kanske kan vi hämta mer hö senare.

Vi har tagit hö sedan 2015 och detta är första gången det inte fungerar. Vi har nog sett det som nybörjartur och har väntat på detta. Förra året gav mycket stora mängder hö så vi har förmodligen tillräckligt för vintern redan nu. Det hänger naturligtvis på hur många tackor vi ska ha. Vi får se.

Vattentema på Alingsås museum

Idag har vi haft Josefin och Maria här. De hörde av sig för ett tag sedan och undrade om jag kunde ställa upp på en kort filmning kring min syn på vatten. Vi gillar ju att ha folk på gården men ibland undrar jag över vad jag tackar ja till.

Tydligen ska museet producera en utställning med tema vatten och ville ha olika yrkesgruppers syn på vatten nu och i framtiden. Som lantbrukare är vi ju tämligen beroende av vatten och så mycket som vi kollar väderleksrapporterna sedan vi flyttade till gård har vi aldrig gjort tidigare.

De rekade runt en stund innan de bestämde sig för intervjuställe och sedan fick jag frågor om vatten, om torkåret och om framtiden. Det var riktigt trevligt.

Sedan tog de en del miljöbilder och kattungen Gustav och hönan Rakel gjorde sitt bästa för att bidra till bilden av livet på landet som en idyll.

Samtidigt höll Lesley och hennes väninna på att rensa ogräs i mina grönsaksbäddar. Lesley är en kvinna som vi har träffat genom Omställning Alingsås. Hon kommer ut till oss, alldeles frivilligt, ungefär en gång i veckan för att hjälpa till i odlingen. Det är helt fantastiskt med människor som ställer upp så när det behövs. Dessutom fick vi besök av Jonas som ska göra praktik här under september månad. Han håller på att artinventera vår betesmark som ett projekt i sin utbildning. Vissa dagar händer det inte så mycket på vår gård mer än att vi jobbar. Andra dagar, som den här, när det är många olika projekt på gång samtidigt är faktiskt inte ovanliga. Och det är verkligen roligt!

« Äldre inlägg

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑